jag vet att jag inte är särskilt rolig och att jag tjatar om samma person hela tiden. men det är så förvirrande.

Jag vet verkligen inte vad det är. Varje gång jag är ifrån honom så blir jag så osäker. Jag börjar tvivla på det han känner för mig samtidigt som han visar att han verkligen tycker om mig varje gång vi träffas. Varför kan jag inte leva kvar på den känslan som han ger mig när han ser in i mina ögon eller när han håller om mig i väntan på mitt tåg. Eller bara när han trycker sig emot mig och viskar att jag är vacker. Varför, varför kan jag inte hålla fast vid den där känslan han ger mig? Varför tvivlar jag?

Jävla, jävla, fittiga och irriterande självförtroende.