söndagen den 31:e januari 2010
#407, jag vet vad jag måste göra men det gör ju så jävla ont.
Han är tillbaka i Berlin. Han har inte hört av sig. Jag vet att jag måste ta initiativet till att ses så jag kan avsluta vad det nu än är vi håller på med. Men... han är ju så fin, samtidigt som han får mig att gråta mig till sömns. Han är inte bra för mig, samtidigt så kan jag inte få mig själv att säga nej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Snälla, snälla, snälla, om du någon gång har lyssnat på vad jag har sagt snälla lyssna nu: Vänta. Vänta så får han ringa dig. Snälla. Jag vill inte se dig ledsen igen. Snälla.
SvaraRaderaI hear you sister. Men... jag vill ha det överstökat, samtidigt som hela jag skriker VÄNTA så är det jävligt svårt. Jag vill aldrig vara kär igen.
SvaraRadera